I'm just sitting here watching the wheels go round and round

De senaste veckorna har varit ett virrvarr av alldeles för mycket att göra och på tok för lite tid. Allt har snurrat fortare och fortare och jag har liksom kunnat ana det där stoppet längre fram. Väggen. Den som jag kanske inte trodde fanns - i alla fall inte för mig.

Idag känns det dock som om det vänt lite grand. Fin mamma, fina sms, spontana möten med fina vänner. Det värmer i magen och hjärtegropen och ja, det kommer ju ordna sig, allt. Just nu försöker jag lära mig att ta ett litet steg tillbaka. Andas. Titta på de där hjulen som snurrar och låta vissa av bussarna åka förbi utan att hoppa på. Saker kan vänta. Livet kan inte.

Och ja, just det, jag har ju sent omsider gjort färdigt en beställning på ett par Converse åt en liten Hugo (mörka, aningen oskarpa bilder - typiskt för årstiden och nattugglandet).

Var nu riktigt rädda om er!