Cold Feet, Warm Heart

Alldeles i början av året fyllde en av mina finaste vänner år. Hon är en sådan där underbart varm, kärleksfull och färgstark person som lyser upp min värld och alltid gör mig alldeles lugn och glad. Tyvärr är hon även en av de frusnaste jag vet - när alla andra vill öppna fönstret, tar hon på sig en extra tröja - så vad passar väl bättre som present än ett par varma, söta, färgstarka myssockor?

 Grattis igen, finaste du! ♥ ♥ ♥

There is a crack in everything. That's how the light gets in

Igår var en alldeles orimligt vacker, gnistrande kall vinterdag. Det var också på dagen nitton år sedan min fina pappa bestämde sig för att lämna oss. Ibland får man höra att det blir bättre med tiden, men jag vet inte om jag riktigt håller med. Det blir annorlunda. Sorgens vassa kanter slipas ned en aning.

Det finns ju för varje år så mycket nya saker som man aldrig kan dela; allt som blivit bra och det som kanske blivit mindre bra. Lättnaden över att snart ha slutfört en utbildning. Glädjen över att livet blivit så fint, ändå.

Jag tänker att han hade varit stolt. Och att han förmodligen hade tyckt att jag var rätt fånig och sentimental som skrev det här. 

♥♥♥

 

Would you like some cheese with that whine?

Det känns som om varenda människa man pratar med just nu har så fruktansvärt ont om tid. Vi är stressade över att behöva hinna med än det ena än det andra, samtidigt som det absolut trendigaste just nu är att låta saker ta sin tid. Baka ditt eget frukostbröd, så kommer livet kännas bättre.

Jag är precis likadan. I julas hade jag på allvar dåligt samvete för att jag inte skickade några julkort. Nu är det inte så, att jag inte hade tid eller råd att köpa kort och frimärken, utan jag vill ju alltid göra MINA EGNA kort, för hand och unika. Precis som om mina nära och kära skulle tycka mindre om mig om de fick en julhälsning på baksidan av en Jenny Nyström-tomte.

Nå. Egentligen har jag lite svårt för nyårslöften, men den här gången har jag lovat att sluta klaga så mycket och försöka vara lite snällare mot mig själv. Man hinner inte med allt och man måste inte hinna med allt. Även om det man gör inte alltid blir perfekt, är det allt som oftast bra nog.

Lite tid har det trots allt funnits i december, till att göra färdigt ett par beställningar. En av mina arbetskamrater beställde en babyfilt i julklapp till sitt barnbarn. Ryktet säger att den lilla familjen blev nöjd.

Som vanligt lyckas jag alltid färdigställa saker sent på kvällen, vilket medför att bilderna inte blir de mest högkvalitativa

För ett par år sedan virkade jag en ängel till min svägerska. Hennes mamma blev så förtjust i den, att hon genast beställde en. Eftersom jag gärna påbörjar projekt, för att sedan lägga dem åt sidan och glömma bort dem, har den stackars ängeln legat i en påse i min garderob sedan dess. Dagen före julafton hade mitt dåliga samvete hunnit växa sig så stort, att jag virkade klart den och gav henne den i julklapp. Bättre sent än aldrig, ey?

Go West!

Idag har en ny liten robot hoppat ned i ett paket, komplett med tulldeklaration, för att åka till en übercool Document Controller (eller bibliotekarie, om man vill vara lite gammaldags) i Bergen.

God tur!

I'm just sitting here watching the wheels go round and round

De senaste veckorna har varit ett virrvarr av alldeles för mycket att göra och på tok för lite tid. Allt har snurrat fortare och fortare och jag har liksom kunnat ana det där stoppet längre fram. Väggen. Den som jag kanske inte trodde fanns - i alla fall inte för mig.

Idag känns det dock som om det vänt lite grand. Fin mamma, fina sms, spontana möten med fina vänner. Det värmer i magen och hjärtegropen och ja, det kommer ju ordna sig, allt. Just nu försöker jag lära mig att ta ett litet steg tillbaka. Andas. Titta på de där hjulen som snurrar och låta vissa av bussarna åka förbi utan att hoppa på. Saker kan vänta. Livet kan inte.

Och ja, just det, jag har ju sent omsider gjort färdigt en beställning på ett par Converse åt en liten Hugo (mörka, aningen oskarpa bilder - typiskt för årstiden och nattugglandet).

Var nu riktigt rädda om er!

Din skönhet är som dimmans, den mossbelupna ekens

 En stilla gråväderspromenad på kyrkogården kan vara minst lika vacker som vilken sommardag som helst.

Robot love is forever

Det är ju alltid enklast att hitta presenter till någon som har väldigt specifika intressen eller samlingar. Den gångna helgens födelsedagsbarn tycker om robotar och grisar. Visst har grisar sin tjusning, men en färgglad robot är nog ändå det som får mitt hjärta att slå lite snabbare.

Just den här roboten har både hjärta och EKG-monitor och är alldeles extra bra på att ta hand om fina mobiltelefoner.